Igår kväll var jag och min man i området kring Southbank, i södra London, större delen av eftermiddagen och kvällen. Först var vi på Tate Modern och tittade på utställningarna med Wolfgang Tillmans och Giocometti. Efter det åt vi middag och tittade på pjäsen Barber Shop Chronicles på National Theatre. Det var verkligen en fantastisk försommardag. Längs Themsen var det feststämning. Folk satt på uteserveringar och åt middag, musikanter spelade och det var ljumma vindar. Efter pjäsens slut funderade vi på ta en drink någonstans för att fira in sommaren. Att vi skulle gå österut mot Borough Market var absolut inte omöjligt. Men eftersom vi haft en lång dag på stan, bestämde vi oss för att ta en taxi hem istället.

Så fort jag kom hem fick jag en flash i mobilen att en bil kört in i en folkmassa på London Bridge. Jag satta genast på TV:n för att följa den senaste live-rapporteringen. Var det ett till terrordåd mindre än två veckor efter det i Manchester? Eller var det kanske bara en ”vanlig” trafikolycka den här gången? Ganska snart framgick det att bilen hade kört in i folkmassan med flit. När det sedan kom rapporter om ytterligare en incident vid den anrika matmarknaden Borough Market i närheten av London Bridge, förstod man ganska snart att det troligtvis rörde sig om ett terrordåd.

Jag såg att SVT gick upp live på webben och hörde av mig för att fråga om de behövde hjälp. Det ville de mer än gärna ha. Min första tanke var att hoppa in i en taxi och bege mig till London Bridge, men eftersom det ännu inte hade framkommit om det var en pågående eller avslutad attack beslutade säkerhetsansvarig på SVT att jag skulle hålla mig hemma. Jag följde därför tv-sändningarna på BBC och Sky News och läste på de brittiska nyhetssajterna. Med jämna mellanrum medverkade jag på telefon från London i SVT:s live-sändningar.

Vid 2-tiden på natten brittisk tid rundade jag av för natten med vetskapen att de skulle vilja ha med mig med live om några timmar igen och att jag behövde lite vila för att klara av morgondagen. Mycket riktigt ringde telefonen tre timmar senare, kl.5.15 på morgonen. Under dagen har jag medverkat vid flera tillfällen i SVT:s sändningar på plats vid Borough Market. Det var stora avspärrningar och ett enormt mediepådrag. Många nyfikna civilpersoner var på plats också för att försöka förstå vad som skett kvällen innan. Flera gånger fick jag frågan hur London-borna, och jag själv, reagerade på ytterligare en terrorattack i Storbritannien. Den tredje på bara några månader.

Det är alltid svårt att sätta sig in i hur andra tänker. Själv känner jag att den här attacken personligen känns mycket närmare den här gången. Det var inte helt omöjligt att jag skulle befinna mig på Borough Market vid just den tidpunkt terrorattacken ägde rum. Självklart tänker jag på vad som skulle kunna ha hänt om jag var där. Samtidigt vill jag inte låta det här påverka mig. Jag vill fortsätta att leva i och upptäcka den här fantastiska staden. Det är möjligt att jag och andra London-bor kommer att vara mer uppmärksamma framöver, men jag tror att vi kommer att resa oss rakryggade även denna gång. Känslan i stora delar av London var trots allt att det var en vanlig söndag, även om polisnärvaron var mer påtaglig.

Artikel för svt.se om stämningen dagen efter terrordådet i London

Medverkan på telefon i Rapports extra långa 12-sändning. Jag kommer in efter ca. 2 minuter.