I morse ställde jag klockan på 4.10 för att vara med i SVT:s Morgonstudion och prata om de senaste sexskandalerna som skakat brittisk politik. Det är alltså inte bara i Sverige #MeToo-kampanjen fått stort genomslag.
I Storbritannien avgick igår kväll Michael Fallon som försvarsminister efter anklagelser om sexuellt opassande beteende. Hans namn stod med på en lista som cirkulerat i parlamentet där man varnar för så kallade ”sex pests”.
I brittisk media har det framför allt rapporterats om en händelse som ägde rum för 15 år sedan. Michael Fallon ska då ha tagit journalisten Julia Hartley-Brewer på benet vid upprepade tillfällen under en middag och slutade inte med det förrän hon hotade att slå till honom. Julia Hartley-Brewer har själv försökt tona ned händelsen efter att den blev allmänt känd i veckan. Men det har inte hjälpt.
Det är oklart om det var just den här händelsen som fick Michael Fallon att avgå. Det finns uppgifter i The Guardian om att han också har ”flirtat opassande” med kvinnor mer i närtid. Själv uppger Michael Fallon att anledningen till att han avgår är att han som försvarsminister måste föregå med gott exempel för den brittiska militären.
Skandalen blev känd i samband med att listan, med namn på runt 40 konservativa politiker, läckte till pressen i helgen. Listan hade tidigare åkt runt bland personal och politiker i parlamentshuset för att varna för vissa parlamentsledamöter. Personerna på listan anklagas för att ha gjort sexuellt opassande saker mot framför allt kvinnliga anställda. Men även män ska ha varit utsatta.
På listan står det allt från rent skvaller, som vilka politiker som frivilligt har ingått relationer med kollegor, till mer allvarliga anklagelser. Det står vilka politiker som ofta tafsar när de druckit alkohol och vilka som brukar gå till prostituerade. Hur hög sanningshalten är vet ingen. Det finns både utpekade politiker och deras påstådda offer som offentligt gått ut och förnekat det som står om just dem.
Utöver Michael Fallon har flera andra ministrar namngetts. Biträdande premiärminister Damian Green anklagas till exempel för sexuellt opassande beteende mot en 30 år yngre journalist på The Times. Något han nekar till.
Mark Garnier, som är minister för handelsfrågor, bad vid ett tillfälle sin sekreterare köpa sexleksaker åt honom. Han ska även ha kallat henne för ”sugar tits”. Det har han erkänt och bett om ursäkt för. Före detta arbets- och pensionsministern Stephen Crabb ska också ha skickat explicita sexmeddelanden till en 19-årig kvinna som sökte jobb hos honom.
Även om alla namn som står på just den här listan handlar om konservativa politiker, så har anklagelser riktats mot politiker tillhörande alla partier i parlamentet. Labour utreder till exempel just nu anklagelser mot en politiker som ska ha utsatt en partikamrat för ett våldtäktsförsök. Den utsatta kvinnan ska av representanter för partiet ha uppmanats att inte föra anklagelserna vidare då det skulle kunna skada hennes politiska karriär.
En orsak till att det här har kunnat fortgå i alla dessa år är att alla parlamentsledamöter anställer sin egen personal. Det gör att personalen hamnar i en direkt beroendeställning till dem. Om de på något sätt har behandlats illa av parlamentsledamöterna har de fram tills nu fått vända sig till någon av partiets gruppledare.
Enligt uppgifter ska gruppledarna sällan ha gjort något åt problemen utan istället lagt anklagelserna på hög för att kunna använda dem som utpressning mot ledamöter, så att de följer partilinjen. Det har också kommit uppgifter om att premiärminister Theresa May varnats för just det här vid upprepade tillfällen de senaste åren, utan att ha gjort något åt saken.
Nästa vecka ska i alla fall Theresa May träffa de övriga partiledarna så att de kan hitta en gemensam lösning kring problemen med sexuella trakasserier och mobbing i parlamentet. Samtidigt har röster höjts om att det råder moralpanik i brittisk politik och att det allt mer börjar likna en häxjakt där oskyldigt anklagade politiker riskerar falla offer.
Igår avgick alltså Michael Fallon som försvarsminister. Utredningar har också tillsatts mot de övriga ministrarna. Premiärminister Theresa May var redan innan den här skandalen hårt ansatt både inifrån Tories och från allmänheten. Om fler ministrar måste avgå, kan hon tvingas göra en regeringsombildning. Det skulle också kunna innebära att hon själv sitter löst.
Jonas Sverin 