År 2050 tror man att det kan finnas mer plast än fisk i världens hav. I veckan röstar EU-parlamentet om ett förslag att förbjuda tio sorter engångsartiklar i plast. Det handlar bland annat om sugrör, drink- och ballongpinnar, bestick och tallrikar. Storbritannien ligger här lite före. Här har man redan börja byta ut en del av engångsartiklarna i plast till andra material. Fast än så länge sker det på frivillig basis.

De senaste åren har medvetenheten om vilka problem plastprodukter skapar ökat hos den breda allmänheten i Storbritannien. Förra året sände BBC andra säsongen av Blue Planet, där ett av avsnitten handlade just nedskräpningen av havet. Avsnittet, som bland annat visade hur en albatross matade sin unge med plast, chockade de brittiska tittarna. Serien fick ett enormt genomslag och var det mest sedda tv-programmet alla kategorier under 2017. Efter det har det varit landsomfattande mediekampanjer för att få bort sugrör av plast på restauranger och barer.

Många restaurangkedjor har tagit bort sugrör helt i sin servering. Medan andra gått över till engångssugrör av papp. Det finns också sugrör som går att återanvända i bland annat silikon, stål och bambu. Med det har även börjat dyka upp en hel del andra produkter där man slopat plastvarianten. Till exempel engångsbestick av trä, eller matförpackningar i en sorts kartongmaterial.

Anledningen till att de frivilligt gör de här förändringarna är för att det är något konsumenterna efterfrågar. Enligt en undersökning gjord av Evening Standard säger ungefär hälften av Londonborna numera nej till sugrör i plast när de är på barer eller restauranger. Det har börjat bli alltmer stigmatiserat bland vanligt folk med ett överdrivet användande av engångsartiklar i plast. För företagen är det trots allt ganska lätt att anpassa sig efter konsumenternas krav genom att ta bort eller ersätta plastprodukter.

Den brittiska regeringen diskuterar att helt förbjuda sugrör, drinkpinnar och tops i plast. Ungefär nio av tio britter stödjer ett sådant förslag. Men många är också kritiska till att den brittiska regeringen inte jobbar tillräckligt fort med problemet. Theresa May har till exempel fått kritik för att hon har som målsättning att få bort alla onödiga plastförpackningar inom 25 år. Flera miljöorganisationer tycker att målet snarare borde vara 25 månader.

I morse var jag med i Morgonstudion och pratade om det här tillsammans med Fredrik Rosén, forsknings- och affärsutvecklingschef på Rise, som jobbar med forskning åt pappersmassaindustrin.