Nu har jag och OJ Simpson något gemensamt. Vi har båda blivit jagade av polisen i direktsändning. I mitt fall handlade det dock bara om att jag inte fick stå utanför Buckingham Palace och filma.

Det är svårt att beskriva stresspåslaget när en polisbil stannar vid mig en minut innan jag ska vara med live i SVT och prata om att Meghan Markle stämt tabloiden Mail on Sunday. Vid flera tidigare tillfällen har jag blivit nära att bli bortkörd i direktsändning, bland annat när jag rapporterade för VM-studion om stämningen vid Camden Market inför kvartsfinalen mellan Sverige och England i förra årets fotbolls-VM i Ryssland. Men jag har alltid klarat mig ur i sista stund. Ofta har det räckt att säga att jag strax ska gå live i SVT, eller ”The Swedish version of BBC”, och att det ”bara tar fem minuter”.

Men det här gången var de två poliserna inte med på noterna. Jag skulle flytta på mig och jag skulle göra det nu. Samtidigt hör jag i mina hörlurar hur programledarna gör påannonsen och inser att jag strax kommer vara med i bild. Många tankar hinner rusa genom huvudet under den minuten. Vad gör jag? Ska jag säga att jag inte kan vara med? Nej, det går inte. Jag vet att det är live-tv och att det värsta som kan hända är att det blir tyst eller att inspelningen bryts.

Sagt och gjort. När Karin Magnusson frågar vad som är det senaste som hänt i den här historien, har jag redan grabbat tag i mitt kamerastativ och berättar att det senaste som hänt är att jag måste flytta på mig för att polisen inte tillåter att jag filmar framför Buckingham Palace. Under de kommande sex minuterna blir jag sedan förföljd av poliserna som hela tiden säger att jag måste flytta på mig, samtidigt försöker jag hålla minen och berätta för tittarna om varför Meghan Markle har stämt tabloiden. Jag klättrar över två staket och springer över en bilväg med stativet i ena handen och min ryggsäck i den andra. Min lampa jag använder till ljussättning och lampväskan har jag lämnat kvar på den ursprungliga inspelningsplatsen.

När äntligen sändningen är över kommer till slut poliserna i fatt mig. De har med sig min utrustning jag lämnat kvar och ger mig en uppläxning. Jag får inte filma framför slottet utan tillstånd. Nu vet jag det till nästa gång. Till saken hör att man nästan inte får filma någonstans i London utan tillstånd och ett sådant tillstånd måste man söka minst två veckor i förväg. Inte så anpassat till nyhetssändningar med andra ord, där man sällan vet mer än en dag i förväg vad man ska rapportera om. En otroligt stressande situation, men rolig och lärorik i efterhand. Ni kan se resultatet nedan.