I Storbritannien har en konflikt blossat upp mellan premiärminister Boris Johnsson och de brittiska medierna. De konservativa anklagar till exempel BBC för att vara partiska och regeringen har valt att bojkotta flera nyhetsprogram. Samtidigt öppnar Boris Johnsson för att ändra hur BBC ska finansieras.

Nyligen meddelade också regeringen att flera mediehus inte var välkomna på en genomgång för politiska reportrar, vilket ledde att samtliga reportrar gick därifrån i protest. Bland de som inte var välkomna fanns bland andra the Mirror, the I och Huffington Post.

Kritiker menar att regeringen använder sig av tekniken ”söndra och härska” för att styra medierna. Och att det därför är viktigare än någonsin att politiska reportrar håller ihop istället för att slåss om det senaste scoopet. Regeringen har å sin sida valt att bojkotta tv-kanalen Channel 4 helt, flera nyhetsprogram på BBC och morgonprogrammet på ITV.

I många fall handlar det om att de konservativa tycker att de har granskats på ett orättvist hårt sätt av vissa medier. Till exempel tycker de att Channel 4 lutar alldeles för långt vänsterut. Detsamma gäller för The Mirror, som inte fick följa med på de konservativas kampanjbuss i höstas inför valet. Det är även många konservativa som är kritiska mot BBC:s bevakning. Man har till exempel tyckt att det har lyst genom att de varit emot Brexit i sin rapportering.

Trots detta säger regeringen att det inte finns någon medveten strategi att bojkotta vissa medier. De säger att det är den mest öppna och transparenta regeringen på flera årtionden. Samtidigt har det stått flera artiklar i brittisk media om att ministrar har förbjudits från att ställa upp på intervjuer med viss nyhetsredaktioner.

Det spekuleras i att det är Boris Johnsons rådgivare Dominic Cummings som vill ha mer ordning och reda i regeringen och att ministrarna inte ska ha någon egen agenda. Han har till exempel förbjudit ministrar och politiska rådgivare från att bjudas på lunch av politiska reportrar för att hindra läckor. Han har också sagt att han har ett nätverk av spioner på restaurangerna kring Westminster som ska rapportera om de ser något misstänkt.

Ett annat tecken på att Boris Johnson vill kringgå vanliga medier är när han höll ett tal till nationen dagen då Storbritannien officiellt lämnade EU. Det som var speciellt med det här talet var att regeringen spelade in talet själva och publicerade det på Facebook. I normala fall skulle BBC, eller någon av de andra stora nyhetskanalerna, ha fått banda ett sådant här stort och viktigt tal till nationen. Men nu valde man alltså att gå runt etablerade medier och publicera talet direkt till väljarna. Det finns även andra exempel på hur Boris Johnson försöker kringgå vanliga medier. Bland annat har han börjat svara på utvalda frågor från allmänheten i direktsända utfrågningar på Facebook och andra sociala medier.

På andra sidan Atlanten pågår ett liknande bråk. Situationen har dock inte blivit lika extrem som i USA där Donald Trump mer eller mindre ligger i öppet krig med amerikansk media och kallar dem ”folkets fiende”. Men det är tydligt att det finns en strategi hos den brittiska regeringen att man vill styra mer hur och var man ställer upp på intervjuer. En likhet är också att både Donald Trump och Boris Johnson använder sig mycket av sociala medier för att prata direkt till väljarna, istället för att gå via media. Men även där är Boris Johnson mer artig i sin approach än Donald Trump.

Den brittiska regeringen har också tillsatt en utredning om hur BBC ska finansieras. Idag finansieras man med en TV-licens som liknar den som fanns Sverige tidigare. Det en kriminell handling att inte betala sin tv-licens och man riskerar höga böter. Här om året dömdes till exempel över 120 000 personer att betala i snitt runt 2000 kronor. Det utredaren ska se över är om man ska avkriminalisera obetalde tv-licenser och istället behandla det som andra fakturor, som till exempel el- eller telefonräkningar.

BBC är emot en förändring av deras finansieringsmodell. De är rädda att betalningsviljan ska svika om det inte är ett kännbart straff för de personer som inte betalar tv-licensen. I första hand är de rädda för att det ska inbringa mindre pengar vilket kan leda en ond spiral, där mindre pengar leder till sämre kvalitet på produktionen som i sin tur leder till ännu lägre betalningsvilja.

Även i Storbritannien pågår en diskussion om vitsen med public service i dagens samhälle. När BBC grundades hade de monopol på både tv- och radiosändningar. Men idag finns det många britter som aldrig kollar eller lyssnar på BBC. Precis som för SVT jobbar BBC med att hela tiden vara relevanta och försöka nå de här grupperna som kanske inte kollar eller lyssnar på BBC i normala fall. De satsar till exempel väldigt mycket på olika podcasts.

I morse var jag med i Morgonstudion och pratade om konflikten mellan Boris Johnson och brittisk media. Går att se här från kl.6.51